Så räknas gränsbeloppet efter 2026
Förenklingsregeln och huvudregeln är borta. I stället finns en enda modell med grundbelopp, lönebaserat utrymme och ränta på omkostnadsbeloppet. En genomgång av hur den fungerar, med räkneexempel.
Den 1 januari 2026 fick 3:12-reglerna en ny grundstruktur. Tidigare valde delägaren varje år mellan förenklingsregeln och huvudregeln, och den som ville använda lönebaserat utrymme behövde först klara ett löneuttagskrav. Nu finns en enda modell som alla räknar enligt. Ändringarna infördes genom SFS 2025:1361 och bygger på prop. 2025/26:1.
Den här texten går igenom hur gränsbeloppet räknas för inkomstår 2026, alltså för utdelning som deklareras på K10 våren 2027.
Vad gränsbeloppet är
Utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag delas upp i två delar. Utdelning upp till gränsbeloppet tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital, vilket ger en effektiv skatt på 20 procent. Det som överstiger gränsbeloppet beskattas som tjänsteinkomst (57 kap. 20 § IL).
Gränsbeloppet är summan av två saker: årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme från tidigare år (57 kap. 10 § IL). Årets gränsbelopp består i sin tur av tre delar.
Grundbeloppet
Varje företag ger ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp, som fördelas med lika belopp på samtliga andelar (57 kap. 11 § första stycket 1 IL). Inkomstbasbeloppet är det för året före inkomståret (57 kap. 9 § IL). För 2026 används därför 2025 års belopp, 80 600 kr, och ett helt grundbelopp blir 322 400 kr.
Två saker är lätta att missa. Grundbeloppet följer ägarandelen, så den som äger hälften av bolaget får 161 200 kr. Och den som äger andelar i flera företag får sammanlagt högst ett grundbelopp (57 kap. 11 a § IL). Överstiger summan ett grundbelopp minskas beloppen i proportion till innehaven. Äger någon 100 procent av ett bolag och 50 procent av ett annat blir summan före fördelning 483 600 kr, och efter fördelning får det första bolaget 214 933 kr och det andra 107 467 kr.
Grundbeloppet kräver varken lön eller kapital. Det fungerar därför som ett golv för alla som äger andelarna vid årets ingång.
Lönebaserat utrymme
Det lönebaserade utrymmet är hälften av delägarens andel av bolagets löneunderlag, efter ett avdrag om åtta inkomstbasbelopp (57 kap. 16 § IL):
50 % × (ägarandel × löneunderlag − 8 × inkomstbasbeloppet)
Löneunderlaget är de kontanta löner som bolaget och dess dotterföretag betalat under året före inkomståret (57 kap. 17 § IL). Förmåner och kostnadsersättningar räknas inte med. För 2026 är avdraget 8 × 80 600 kr = 644 800 kr.
Avdraget görs av varje delägare för sig, oavsett ägarandel. Det gör att små bolag med låg lönesumma ofta inte får något lönebaserat utrymme alls: en delägare med halva bolaget behöver ett löneunderlag på minst 1 289 600 kr innan uttrycket blir positivt.
Makar räknar däremot utrymmet gemensamt och fördelar det efter sina andelar. De delar alltså på ett enda avdrag i stället för att göra var sitt.
Utrymmet får inte överstiga 50 gånger den kontanta ersättning som delägaren eller en närstående fått från bolaget under året före inkomståret. Det är i praktiken det enda som finns kvar av det gamla löneuttagskravet: den som inte tar ut någon lön alls får inget lönebaserat utrymme, hur stort löneunderlaget än är.
Ränta på omkostnadsbeloppet
Den tredje delen är en ränta på andelarnas omkostnadsbelopp, men bara på den del som överstiger 100 000 kr (57 kap. 11 § första stycket 3 och andra stycket IL). Räntesatsen är statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret, ökad med nio procentenheter. För 2026 är statslåneräntan 2,55 procent och räntesatsen alltså 11,55 procent.
Omkostnadsbeloppet beräknas som om andelarna hade avyttrats vid årets ingång (57 kap. 12 § IL). För de flesta som startat ett bolag med 25 000 kr eller 100 000 kr i aktiekapital ger den här delen ingenting. Den gör skillnad först när någon har köpt sina andelar eller skjutit till kapital.
Sparat utdelningsutrymme
Gränsbelopp som inte används förs vidare till nästa år (57 kap. 13 § IL). Före 2026 räknades det sparade utrymmet upp med en ränta varje år. Den uppräkningen är borttagen, så sparat utrymme förs nu vidare med samma nominella belopp. Uppräkningar som redan gjorts står kvar.
Tre räkneexempel
Alla exempel gäller inkomstår 2026.
Ensam ägare med en anställd. Bolaget betalade 700 000 kr i kontant lön under 2025, varav en del till ägaren själv. Omkostnadsbeloppet är 25 000 kr.
| Del | Beräkning | Belopp |
|---|---|---|
| Grundbelopp | 4 × 80 600 kr | 322 400 kr |
| Lönebaserat utrymme | 50 % × (700 000 − 644 800) | 27 600 kr |
| Ränta på omkostnadsbeloppet | under 100 000 kr | 0 kr |
| Gränsbelopp | 350 000 kr |
Två delägare, 50/50, som inte är gifta. Löneunderlaget är 2 000 000 kr och båda har fått lön. Var och en får 161 200 kr i grundbelopp och 50 % × (1 000 000 − 644 800) = 177 600 kr i lönebaserat utrymme, totalt 338 800 kr.
Samma bolag, men delägarna är gifta. Utrymmet räknas nu gemensamt: 50 % × (2 000 000 − 644 800) = 677 600 kr, varav hälften till var och en. Gränsbeloppet blir 161 200 + 338 800 = 500 000 kr per person. Skillnaden mot föregående exempel är 161 200 kr per delägare, och den beror helt på att makarna gör ett gemensamt avdrag i stället för två.
Vad gränsbeloppet inte säger
Gränsbeloppet anger hur stor del av en utdelning som beskattas med 20 procent. Det säger ingenting om hur mycket bolaget får dela ut. Det avgörs av bolagets fria egna kapital och försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen. Ett gränsbelopp på 350 000 kr hjälper alltså inte ett bolag som bara har 100 000 kr i fritt eget kapital, och outnyttjat gränsbelopp sparas till nästa år.
Vad som inte täcks här
Texten tar inte upp flera aktieslag i samma bolag, andelar som förvärvats under året, justeringar av löneunderlaget enligt 17 a–19 a §§ eller takbeloppet om 90 inkomstbasbelopp för utdelning som beskattas i tjänst (57 kap. 20 a § IL). Den som vill räkna på sitt eget bolag kan använda kalkylatorn för gränsbelopp, som också hanterar andelar som ärvts eller getts bort under året.