Vad gäller utan klausulen?
Köplagen är dispositiv och fyller i det aktieöverlåtelseavtalet inte reglerar. En del klausuler skär i det lagen redan ger. Andra skapar något lagen inte ger alls.
Köplagen gäller köp av lös egendom och är dispositiv: den tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet (köplagen 1 § första stycket och 3 §). Klausulbanken utgår från att den lagen också fyller ut ett aktieöverlåtelseavtal. Det är en utgångspunkt, inte en utredning av om så alltid är fallet.
Den här texten går igenom vad den utgångspunkten betyder. En klausul är inte alltid ett tillägg. Ibland skär den i något lagen redan ger. Ibland skapar den något lagen inte ger alls.
Fel, påföljder och två år
Aktierna ska stämma överens med avtalet. De är felaktiga om de i något avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, och även om de avviker från uppgifter säljaren lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på det (köplagen 17 och 18 §§). Ett förbehåll i stil med ”befintligt skick” tar inte bort ansvaret för oriktiga uppgifter, underlåten upplysning om väsentliga förhållanden, eller ett väsentligt sämre skick än priset gav fog att anta (köplagen 19 §).
Felbedömningen görs när risken går över, normalt vid tillträdet (köplagen 21 § första stycket).
Är aktierna felaktiga får köparen kräva bland annat prisavdrag, hävning och skadestånd, och hålla inne betalningen, om felet inte beror på köparen (köplagen 30 §). Lagen har ingen beloppsgräns. Utan en de minimis-klausul kan alltså även små brister göras gällande.
Reklamation ska ske inom skälig tid, och rätten att åberopa felet går förlorad två år efter mottagandet, om inte en garanti säger annat (köplagen 32 §). Fristerna gäller inte vid grov vårdslöshet eller handlande i strid mot tro och heder (köplagen 33 §). Parterna kan avtala om både kortare och längre frister (köplagen 3 §).
Skadestånd vid fel utgår om inte säljaren visar ett hinder utanför sin kontroll (köplagen 40 § första stycket). Indirekt förlust ersätts då inte, men alltid vid försummelse eller avvikelse från vad säljaren särskilt utfäst (köplagen 40 § andra och tredje stycket och 67 § andra stycket). Köparen ska begränsa sin skada, och ett oskäligt skadestånd kan jämkas (köplagen 70 §). Någon övre beloppsgräns, ett tak, finns inte i lagen.
Det köparen redan visste
Två regler i köplagen 20 § ska hållas isär.
Första stycket: köparen får inte som fel åberopa vad hen måste antas ha känt till vid köpet. Andra stycket: har köparen undersökt bolaget före köpet, eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att göra det, får hen inte åberopa vad hen borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren handlat i strid mot tro och heder.
Utan en disclosure-klausul är det de två styckena som avgör om ett förhållande i ett datarum släcker ut ett anspråk. Avtalet kan välja en annan fördelning: att bara det säljaren pekat ut i en disclosure letter räknas som känt, eller att hela datarummet gör det, oavsett om handlingen faktiskt lästes.
Två slags tystnad
En tystnad i avtalet betyder alltså inte alltid att ingenting gäller. I fel- och påföljdsdelen fyller lagen i, och den fyller i mer till köparens fördel än ett förhandlat SPA ofta gör: inget de minimis, inget tak, två år, och ett felbegrepp som inte är begränsat till en uppräknad garantikatalog. Därför är säljarens ansvarsbegränsningar och en uttömmande garantikatalog inte extra. De är ett val mot den utfyllnaden.
Andra tystnader betyder däremot att ingenting finns.
Utan ett konkurrens- eller värvningsförbud är säljaren fri att starta en konkurrerande verksamhet och att kontakta bolagets kunder och tidigare kollegor efter tillträdet. Avtalslagen 38 § förutsätter att ett sådant åtagande faktiskt har gjorts, och binder då bara så långt det är skäligt. Utan utfästelsen uppstår inget förbud alls.
Utan en uttrycklig köpeskillingsmekanism är priset det belopp avtalet anger, oavsett hur kassa, skulder och rörelsekapital rör sig fram till tillträdet (AvtL 1 §). Varken locked box-skydd mot värdeöverföringar eller en omräkning enligt completion accounts följer av lagen.
Utan earn-out finns ingen rätt till ytterligare betalning för att bolaget går bra efter tillträdet. Utan ett skyddsåtagande kring earn-outen äger köparen bolaget och får driva det, även när det sänker det resultat tilläggsköpeskillingen räknas på.
Utan interimsåtaganden är säljaren, som fortfarande äger bolaget fram till tillträdet, fri att driva det som hen finner lämpligt, så länge det inte i sig är ett brott mot en garanti som lämnas vid tillträdet. Ett undertecknat avtal binder bara till det parterna kommit överens om (AvtL 1 §).
Utan MAC-klausul saknar köparen inte skydd mot en försämring före tillträdet: felbedömningen görs vid riskövergången, så försämringen kan redan enligt köplagen 21 § första stycket göra aktierna felaktiga. Det köparen saknar är en uttrycklig rätt att skjuta upp eller avstå från tillträdet när försämringen upptäcks. Annars är hen hänvisad till att fullfölja och göra felpåföljderna gällande i efterhand.
Utan Long Stop Date är rätten att lämna en försenad affär knuten till väsentlighet, eller till att den som vill komma loss själv sätter en tilläggstid (köplagen 25, 54 och 55 §§). Lagen ger ingen kalenderdag då avtalet upphör av sig självt.
Utan escrow betalas hela köpeskillingen till säljaren vid tillträdet, och ett senare anspråk drivs som ett vanligt penningkrav. Utan särskilt ersättningsåtagande för en redan känd risk måste köparen visa fel, skada och orsakssamband enligt de allmänna skadeståndsreglerna (köplagen 40, 67 och 70 §§). Utan övergångstjänster har köparen ingen rätt att kräva att säljaren fortsätter sköta IT, HR eller bokföring efter tillträdet. Utan sekretessklausul finns inget avtalsenligt åtagande att hålla processinformationen hemlig, och därmed varken avtalad tid eller avtalat vite.
Det som redan finns utanför avtalet
Aktier kan överlåtas fritt, om inte annat följer av samtyckes-, förköps- eller hembudsförbehåll i bolagsordningen eller av lag (4 kap. 7 § ABL). Ett samtyckesförbehåll gör överlåtelsen ogiltig utan bolagets samtycke (4 kap. 8 och 17 §§ ABL). Ett hembudsförbehåll ger lösningsrätt efter övergången, och förvärvaren förs inte in i aktieboken förrän det står klart att rätten inte utnyttjas (4 kap. 27 och 35 §§ ABL).
De förbehållen skapas inte av SPA:t. De finns i bolagsordningen oavsett vad parterna skriver. En villkorsklausul i avtalet gör bara tillträdet beroende av att förbehållet är avklarat, så att parterna inte fullföljer en överlåtelse som ändå saknar verkan mot bolaget eller kan lösas in av någon annan.
Vad som inte täcks här
Texten tar inte upp inkråmsöverlåtelse, utländsk rätt, eller om köplagen alltid är tillämplig på aktieköp. Den tar inte upp lagstiftning om företagshemligheter, forumregler eller skiljeförfarande. Den tar inte heller upp hur en enskild klausul bör formuleras.
Varje klausul i klausulbanken har sin egen genomgång: vad som gäller utan den, köpar- och säljarperspektiv, och tre varianter från säljarvänlig till köparvänlig. Det här är bakgrunden till den uppdelningen, inte en ersättning för den.